Jag inledde min tågkarriär i Italien som femåring då mina föräldrar drog ut på tågluff genom Europa med mig och min då tvååriga bror. Toscana och den lilla byn Lustigano var då ett av stoppen samt Rom. Jag kan fortfarande känna doften av tågstationen Termini och de läskiga minnena då italiensk polis stormade tåget för att leta efter en potentiell bomb ombord. Små fragment av ett större sammanhang måhända, men ändå är de så tydliga i mitt minne.
Sedan dess har det blivit ett flertal resor till Italien, men däremot inte så många turer med tåg. Därför tänkte jag att det kunde vara en rolig grej då jag för några veckor sedan flög till Pisa för att sedan vara med på bröllopet i Florens.
Att åka tåg i Italien är en upplevelse i sig. Bara att köpa biljetterna, fråga sig fram till rätt perrong och att småprata med italienarna ombord. Allt kan hända, närsomhelst och varsomhelst.
Man skulle kunna tro att det var galet, kaotiskt och ostrukturerat, men faktum är att det är förvånansvärt enkelt att ta sig runt med tåg i Italien. Och förvånansvärt likt Sverige och den svenska tågtrafiken. Det häftiga är också hur mycket man får se när man åker tåg och att få möjlighet att komma italienarna inpå livet.
Min tur med tåg gick från Pisa till Florens, en resa på lite drygt en timme. Från min kusin längs kusten vid Grosetto upp till Pisa igen tog det ungefär detsamma. Avstånden i Toscana är med andra ord inte långa, vilket också underlättar.
Så ett hett tips är att ta någon sträcka med tåg i Italien om du inte har hyrbil. Tren Italia är minst lika pålitliga som SJ, om inte mer.
/Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar